Historia

Historia

Huset stod klart 1905

Port Arthur stod inflyttningsklart år 1905, samma år som bilden nedan är tagen. Huset byggdes för att Statens Järnvägar, som hade utvecklats i hög grad, behövde bostäder till sin personal i nära anslutning till järnvägen. SJ:s pensionsinrättning inköpte tomten Frode 1+3 för 20292 kronor och 25 öre. Lagfart beviljades 28 mars 1904 av Uppsala rådhusrätt.

På den tiden hette Frodegatan Östra Vretgatan och Ymergatan hette Östra Bävernsgatan.

Byggnaden uppfördes under åren 1904-05 och fick namnet Port Arthur. Namnet emanerar från det Rysk-japanska kriget då just 1904 ett våldsamt slag vid hamnstaden och marinbasen Port Arthur (även kallad Lüshunkou), i nörd-östra Kina, utspelade sig. Denna händelse var i Sverige ett ämne som det under åren 1904-05 både skrevs och talades mycket om. Detta inspirerade till, inte bara namnet på huset Port Arthur i Uppsala, utan även flertalet andra byggnader och platser runt om i landet

Ritat av Folke Zettervall

SJ:s chefsarkitekt Folke Zettervall (1862-1955) ritade byggnaden, som uppfördes helt i tegel från närliggande tegelbruk. Det byggdes i U-form med flyglar mot nordväst. I detta liksom i många andra fall har arkitekt Zettervall utgått från en rektangulär byggnadskropp som har getts en balanserad och livlig exteriör tack vare assymetrisk placering av byggnadsdetaljer som frontespiser, takkupor och fönster. Mönster har också teglats in i fasaden. Huset inrymde 70 lägenheter, varav de flesta var på ett rum och kök. Några lägenheter med större boyta i uppgång D beboddes av högre tjänstemän. Huset innehåller sju trappuppgångar från A-G.

Den utsmyckning som finns på de nordvästra gavlarna (se bilden nedan) är kvar sedan byggnadstiden. El, vatten och avlopp fanns redan från början och snart kom även gaskök till användning.

Från vedeldning till fjärrvärme
Uppvärmningen av lägenheterna skedde genom kakelugnar och köksspisar. På höstkanten var påfyllningen av vedförråden inför vintern en mycket viktig åtgärd. Vedlassen från landsbygden med björkved kom under hela hösten och den kollektiva sågklingan tjöt ofta då veden sågades i kubbar och kastades ner i källargluggarna till respektive lägenhet.
I huset fanns tre badrum på nedre botten i E-uppgången, som måste tingas. I varje badrum fanns en vattenbehållare som uppvärmdes med vedeldning. Avträden, s k torrdass, var brukliga på den tiden och var inrymda i huskroppen med separata ingångar. Varje avträde disponerades av två familjer.
Bostadsförening sedan 1930
Hyresgästerna i huset köpte loss fastigheten från SJ och bildade en bostadsförening, som följaktligen fick namnet Port Arthur. Köpekontrakt upprättades mellan SJ:s änke- och pupillkassa och föreningen 9 och 12 Maj 1930 och köpebrevet undertecknades. Köpeskillingen var 385 600 kronor. Taxeringsvärdet var 459 000 kronor.
Med bildandet av bostadsförening följde omfattande moderniseringar av fastigheten. Vattentoaletter installerades i början av 30-talet i varje bostad, och i en del lägenheter fanns även utrymme för duschar. Centralvärme installerades under första delen av 50-talet. Gas- och vedspisar ersattes av elspisar. Många kakelugnar försvann tyvärr ur lägenheterna under denna tid. 1963 insattes dubbla fönsterrutor och de gamla innerfönstren som försågs med vaddar på vintern försvann.

Lämna ett svar